Under tre dagar har jag varit i Statesboro, Georgia. Här ligger den skola som jag under hösten 2015 jobbade som volontär på. Jag var coach för Georgia Southerns Women’s Golf team och bodde tillsammans med min gamla assistent coach från tiden på Texas Tech. Här hade jag möjlighet att träna och spela så mycket jag ville och orkade, samtidigt som jag coachade dessa 6 fantastiska tjejer.

Statesboro och hösten 2015 var en väldigt lärorik tid för mig. Jag hade precis missat LPGA tour kvalet och hade revansch i sikte. Här lärde jag mig vad jag behöver för att må bra och prestera så bra som möjligt. T.ex. Under 2 månaders tid tränade jag och spelade jag alltid själv, vissa dagar spelade jag 36 hål med mig själv. Jag trodde alltid att, jag måste vara super super seriös och inte hålla på med ”trams chip-tävlingar” osv. Detta var helt fel för mig (ska tilläggas att alla är annorlunda). Jag behöver sättas i press och tävlingsmoment hela tiden. Därför flyttade jag inte tillbaka till Georgia detta år. Nu är jag bara här för att hämta några saker.

Här ligger Statesboro, 5 timmar norr om Orlando Florida och 40 min från Savannah, Georgia. Savannah som är lite en av favorit hos mig. Visst jag har bott i West-Texas i 4 år, men snacka om kulturchock att bo ”in the deep south” under ett halvt år. I denna del av USA kan man hitta karaktärer som Filip och Fredrik snackar om i sitt första Sommar i P1, från kanske 2008? Gå och lyssna, jag skrattar varje gång. (klicka på länken).

Georgia Southern University har ett av landets bästa träningsområden.

Träning träning träning, skolans träningsanläggning ligger mitt ute i ingenstans, det är så fridfullt och så mörkt på morgon och kväll. Japp, jag är mörkrädd.

Bilen är numera registrerad i Georgia, istället för Texas. Jag älskar min Mazda 3 och kommer aldrig göra mig av med honom.

Tvätta, damsuga, packa om, slänga, in med nytt ut med gamalt. Det gäller att ha koll på sina saker när man främst lever ut ur en bil. Mamma och pappa skulle varit stolta en dag som denna! Jag lovar er, här finns allt som behövs för flera veckor på touren. Golfbollar, handskar, peggar, kepsar, solskyddsfaktor, golfskor, allting och inte en av varje.

Kortnie, lagets assistent coach. Hon kommer från San Fransisco, gick på college i Fort Worth, Texas Christian University. Kortnie är en superwoman som kommer vara framgångsrik i allting som hon tar sig an. Kortnie är uppväxt med en väldigt stark tro i kristendomen och jag fick lära mig väldigt mycket om hennes tro även fast jag inte är speciellt religiös. Hon är fantastisk.

Tack Statesboro!

Efter tävling kommer träning! Jag förflyttade mig efter tävling tillbaka till New Smyrna och Sugar Mill Country Club. Jag har under de senaste dagarna tänkt på hur många fantastiska människor jag möter i detta jobb.

– Under tävlingen spelade jag med en tjej som var född i Hong Kong, gick på college på Stanford University och kan allting om datorer som är värt att veta, typ ; )

– Jag spelade också med en tjej som är från Andorra men spelar på den Kinesiska touren. Hon berättade hur det är och allt vad hon får vara med om. Hennes mamma reser med henne över hela världen och ingen av dem pratar kinesiska.

–  En av mina närmaste vänner på touren kommer från Wisconsin, detta ligger i norra USA. Hon är amerika, efter varje runda åker hon till Starbucks och hjälper hennes familj sälja John Deer maskiner från hennes data.

– På Sugar Mill lirar jag med några pensionärer, allting från tandläkare, bankmän, NHL-proffs, veteraner, OS-seglare och livs njutare.

Jag märker hur skoj jag tycker det är att lyssna på alls olika stories och vad de har gjort i sitt liv. Jag lär mig något nytt varje dag.

 

Detta är drillen som vi, jag och min tränare jobbar hårt med just nu. I alla olika golf shopar kan man köpa en speciel boll som man har mellan sina underarmar. Denna boll kostar 55 dollars, det finns inte på kartan, jag körde till USA’s leksaksaffär och köpte min för 2 dollar, knappt nöjd!!

Vi lägger bollen mellan under armarna för att ”tvinga” mig själv att ligga lite mer flat på topppen av baksvingen.

På lörsdags morgonen körde jag lite fysträning på bryggan!!! Men hur lyxigt liksom? Exos gym släng er i väggen this is the real deal ; )

Gun’s up, Texas Tech Univesity’s signatur!

Andrea, mamman i familjen levererar varje dag!! Igår smsa hon mig och sa att jag är officiellt adopterad in i familjen. Skämt o sidor, familjen Truslow  bäst!!

Andra tävlingen på säsongen är nu inskriven i böckerna. Jag hade under denna vecka scorerna 71-73-79. Under torsdagen vilket var vår sista speldag stämde inte mitt spel. Efter två rundor låg jag delad femma och hade jag chans att ta mig ännu högre upp (vilket jag såklart satsade på) men det blev ett litet magplask och jag hamnade på en delad 11:a av proffsen. Jag är otroligt besviken och tycker det är väldigt tråkigt.

De som är väldigt uppmärksamma märker en tendens här och nu. Jag har under två veckor spelat kanongolf, mängder av birdies och bra slag under de två första rundorna och sen kommer en 79:a. Självklart har detta också slagit mig. Efteråt när jag hade kommit hem från gårdagens runda utvärderade jag och snackade med min coach Todd Kolb. Vi väljer att se detta med en attityd som lyder ”vi lär oss otroligt mycket när saker som detta händer” det är i situationer som dessa det är väldigt viktigt att registrera vad som händer i kropp och knopp och lära känna sig själv på bästa möjliga sätt. Om man inte vet hur man ska hantera dessa problem kommer kariären bli välidgt kort. Denna vecka tog vi ett steg närmre målet att bli bäst i världen. På pappret kanske det såg ut som en misslyckad vecka men inte i våra ögon, jag blev bättre och vet vad jag behöver göra nästa gång. Här hängs det inte med några huvud, om det här spelet vore lätt skulle ju alla hålla på med det. Nu är det bara att ta nya tag!!

Idag åker jag med några kompisar och lirar LPGA International Golf Club, samma bana som kommer att ha det sista steget i LPGA-tourkvalet i höst. Jag gillar verkligen banan och är så glad att jag hinner spela den flera gånger innan tävlingen går av stapeln. Jag hoppas att det inte börjar åska och regna, vi håller tummarna.

Ciao Ciao, vi hörs av!

 

Under söndagseftermiddagen bestämde vi oss för att åka ut med båten och sedan gå på en liten hike. Ni som känner mig vet att jag älskar hike men dock inte höga höjder. På första bilden ser ni hunden Paix. Han är en valp och gillade båtäventyret sådär.

Vi bestämde oss för att klättra upp i en av Floridas största light house. Kolla bara utsikten vi fick när vi väl kom upp!!

I veckan hade jag kontrollerat med Alaqua Country Club att jag skulle kunna spela in där under måndagen. När jag kommer dit är det stängt. Jag kommer inte ens in på området för vakten låter inte mig köra förbi. Jag blir frustresrad och tänker att jag måste lösa detta på något sätt. Kände att det var ingen ide att bli sur på tjejen som hade gett mig fel information. Jag åker hem och börjar måla av banan från Google Maps. Jag skriver mina mål och försöker hitta all info om som fanns om banan.

Räddarna i nöden!! Jag ringer alla jag känner, jag vill verkligen se banan innan min teetime. Tillslut löser det sig, jag och två tjejer får ta en medlems golfbil och köra runt på banan för att ta noteringar. Vi fick aldrig spelat banan men detta var bättre än ingenting. Kolla golfbilen!!!!!

Klubbhuset på Alaqua Country Club.

Rangen är av vatten, bollarna flyter. Inte min favorit men det ser ganska så häftigt ut!

Tävlingen är igång. Jag hade 71 slag under första rundan. Vi hörs av senare! Mot mer birdies!!

New Smyrna Beach, Florida, det är här jag har tränat denna veckan mellan mina två tävlingar. Här bor familjen Truslow som är mycket goda vänner till mig. Jag lärde känna deras äldsta son Austin för några år sedan. Austin är också professionell golfspelare. Här har jag mitt egna rum och toalett, jag kommer och går som jag vill. Det är verkligen hur bra som helst för en fattig golfare 😉 Tillsammans med dem och i deras hem har jag firat Thanksgiving tre år i rad. De är så vänliga och jag känner mig verkligen som en familjemedlem.

Sugar Mill Country Club är en mycket fin privat golfbana med ungefär 300 medlemmar. Familjen Truslow känner några av medlemmarna så de har ordnat så jag får lov att spela och träna där. Medelåldern på medlemmarna ligger runt 65 år (!!). Det är en mycket anrik bana och jag känner mig väldigt priviligerad att få vara där och spela med några av de yngre medlemmarna. Årsavgiften ligger på 10 000 dollar. Tänk vad vi har det bra i Sverige.

Den här veckan har jag fokuserat på att spela på bana så mycket som möjligt. Jag känner att så här i början av säsongen är viktigt att komma in i ”score-tänket” med det menar jag att jag ska kunna vända en sämre start till en bra score men också träna på att avsluta starkt. Jag gillar att spela nya banor och jobba med mitt spel på banan.

Imorgon kör jag ner till Orlando igen för att spela in på Alaqua Golf Club som är nästa veckans tävlingsbana.

Precis utanför familjens hus.

Varje Thanksgiving spelar vi Freesbee Golf, alla som är med är tävlingsmänniskor och ni ska veta att det är allt annat än lugnt. 

Gänget från Thanksgiving, just nu är det bara jag och Hannah (flickan på min vänstra sida) som är här. Hannah är dottern i huset.

Sedan jag sist bloggade har jag förflyttat mig till Orlando Florida. Ni som följer min Facebook-sida (Elin Arvidsson Golf) eller Instagram (@elinarvidss) har också sett att jag har spelat min första tävling. Säsongen är äntligen igång!!

Vi börjar från början.

Jag flög från Texas på söndagsmorgonen, redan då kände jag att det var något i min kropp som inte stod rätt till men vaknade upp på måndagen och mådde helt ok. Jag spelar in på Timacuan Country Club och tränar några timmar efter rundan. Under inspelsdagen fokuserar jag mestadels på greenerna. I Florida har banorna oftast en grässort som heter bermuda. Det finns olika sorter av bermuda och det tar en liten stund att vänja sig att spela på det här gräset.

Jag vaknar på tisdagen och mår skit, jag har ont i hela kroppen trots att jag sovit 12 timmar, min hals värker och jag tänker – detta är den sämsta tajmingen ever! Spelar 18 hål, spelar kanon golf. Träffar 17 greener (personligt rekord), jag har 71 slag och ligger ett slag efter Maria McBride (tidigare Hjort) som leder tävlingen. Direkt efter rundan åker jag till en doktor för att kolla vad det är för fel på mig. Han konstaterar att det inte är halsfluss eller körtelfeber utan att det är ett virus. Jag får recept på tabletter och lovas må bättre under morgondagen. Andra och tredje dagen går inte spelet lika bra. Jag kommer in på scorerna 75-79 och slutar på en 13:e plats. Det som var min styrka under det första varvet, järnslagen, blev nu min svaghet. Jag träffade för få greener och gör det väldigt svårt för mig själv. Jag får inte så många birdiechanser och får svårt för att rädda par hela tiden. Jag gjorde allt jag kunde och höll humöret uppe. När rundan var klar ville jag inget annat än ut och få revansch på banan igen, jag vet att jag är bättre än så här men igår gav banan mig en rejäl käftsmäll. Det är bara att trycka in all statistisk i datan, utvärdera med coach och planera min tid fram tills på måndag.

Det blir tre fulla träningsdagar på Sugar Mill CG till nästa tävling. På tisdag spelar jag min andra tävling på Alaqua Country Club som även den ligger i Florida.

Kan det ha varit denna löptur som gjorde att jag blev så sjuk? Ingen kommer få svar på frågan. Men min löpning runt campus på Texas Tech tillsammans med Adam Ström och Hannes Rönneblad var väldigt trevlig.

Sugarsnaps och mandel – bästa inspels-snackset!

Golf är ibland så svårt och ibland så lätt. Jag ska komma på att alltid göra det lätt.

 

Kvällen efter sista rundan åker jag till Starbucks för att trycka in mina scorer, ringa coach samt utvärdera och plannera.

Let’s do this!!