Vilken resa vi har varit med om!

Uppdateringen har varit under all kritik men det berodde på att Internet på båten var väldigt dåligt. Men nu är vi tillbaka i vår hemstat Texas och här har vi bra uppkoppling.

I åtta dagar har vi varit på havet och vi har inte varit sjösjuka en enda gång, kan ha att göra med att skeppet bara går i 33 km/h, väldigt väldigt långsamt, men det gjorde oss ingenting. Från New Orleans, där vi startade, bar det av till första stoppet som var Jamaica. Det tog nästan två dygn att komma dit. Både jag och Christoffer blev riktigt paffa när vi fick se hur Jamaicas natur såg ut från båten, mycket gröna träd/buskar samt någon sorts tall. På Jamaica sken solen och vi var nästan hela dagen på stranden fram tills vi skulle lämna ön igen. Underbart!

Vid landstigning i varje hamn kände man sig nästan som en lågstadieelev (kanske lite överdrivet) men man fick ett klockslag då alla skulle vara tillbaka på båten, instruktioner var det var tillåtet att röka, samt vad man fick ta med sig ombord på båten.

Efter Jamaica väntade Grand Cayman. Jag har aldrig hört talas om platsen eller någon jag känner som varit där tidigare. En underbar plats och väldigt vackert. Vi hade gärna stannat där längre. Vi tog vara på solen och åkte till stranden direkt. Efter några timmar stack vi in till stan och kollade om man kunde göra några bra inköp.

Vi lämnar Cayman och ger oss iväg igen ut på havet. Efter några timmar får vi reda på att en passagerare har livshotande skador så vi måste vända tillbaka för att släppa av denna person. Skönt att det löste sig och det gick ingen nöd på oss vi märkte knappt av det. Mexico som var vårt sista stopp bjöd på regn. Så alla planer på strand, sol, solkräm och sand försvann ganska snabbt. Istället blev vi riktigt taggade på en snorkeltur som erbjöds.

I 3 timmar var vi ute med en mindre båt och snorklade. Tre stycken olika stopp med 12 stycken andra fiskintresserade personer. Det var kul men något som slog mig är vad turister kan vara dumma. Där åker vi ut med båt osv så när vi hoppar i så slänger instruktören ut lite mat så diskret han kunde för att vi skulle tro att alla de fiskarna bara dök upp där. Men i och för sig så är det ju fiskar vi vill se men det blir ju liksom inte riktigt samma sak då. I utvärderingen efteråt skrev vi att det är ganska så komiskt att han matar fiskarna.

Vi är jätte nöjda med resan, det har varit väldigt lugn, ingen stress, inga måsten, ingen mobil, ingen facebook. Jag märker att det är mest jag av oss två som har svårt med att tagga ner. Jag tror att det måste hända någonting precis hela tiden. Under resan har jag verkligen laddat batterierna. Nu står de på 100 igen och jag är så sugen på att starta igång vårsäsongen. Och det var ju precis vad denna resan var till för!

Tack till tomtarna i Skrea som gjorde det möjligt för oss att se oss om i den stora världen!

God Jul alla därhemma! Hoppas att ni får en fin julafton!! Vi har det bara bra!

Igår hade vi vårt först dinner. Vi blev placerade med ett 50 år gammalt par från Kanada, båda är stört sköna. Mannen kom i ett par glasögon med julgranar på. Maten var mkt god och det är ingen buffe utan man kan ta lite av varje, flera olika förätter som man kan testa och sen har vi delat på 4 olika desserter varje kväll. Varje kväll är olika menyer så man tröttnar inte på det.

Vi har hunnit med att gymma och springa två gånger och nu kan vi knappt gå, (skoja) jag och Christoffer flög fram på löpbandet, hahaha.

Idag har vi varit i poolen. Från början var det ganska så kallt eftersom vinden var lite kylig. Men efter någon timma, blev det superskönt.

I morse satt vi längst bak i båten och åt frukost, jätte jätte fint var det!

Vid kvällens dinner så kom det ett nytt par som skulle sitta med oss. De var från New Orleans och var typ 35 år. Super trevliga och vi skrattade jätte mkt med dem. Det var trevligt att sitta med dem så vi har bokat av de andra restaurangerna för vi tycker det funkar bra med det här. Detta paret har varit på cruise innan så vi får massor av tips på vad vi ska göra när man är i de olika hamnarna så det är kanon.

Imorgon är det julafton och då ska vi ligga på däck och sola. Ikväll gick vi till baren som ligger högst upp och lyssnade på lite musik och chilla. Det var mkt trevligt. Det är gott om underligt folk som man ser här. Det känns som värsta charterresan och det finns många märkliga typer. Man kan säga att det är den amerikanska versionen av Morgan och Ola-Conny som springer runt med kamoflagefärgade kläder och walkie-talkies på båten. I och för sig ganska praktiskt men det ser ju för jäkligt ut. Men det är skoj att titta på!

Båten gungar knappt någonting, så man känner inte att man är på en båt. Det blir en hel del desserter men om vi bara springer varje dag så är det okej. När jag kom till gymmet kl 7 i morse så var det nästan FULLT!! what??det kommer säkert försvinna folk under resans gång, de går ut hårt i början ..

Första dagen när vi gymmade så var det folk som gick omkring och orienterade sig på fartyget. De gick även förbi gymmet. Jag och Christoffer kände oss som djuren på en djurpark. Genom glasfönsterna stirrade på oss för att sen gå vidare, haha.

God Jul från den mexikanska golfen

Det är den 21 December och en av de snällaste människorna jag känner skulle ha fyllt år. Idag skulle det ha varit vår mormors 88:e födelsedag (hon gick bort för fyra år sedan) och det valde vi, av en ren slump, att hedra i St.Louis Kathedral. Vi gick förbi denna vackra byggnad, jag chansade och kände om dörren var öppen, bingo! Vi köpte ljus, tände det och tänkte på några fina minnen med vår kära mormor.

Vi hade en riktig ”breakfast for champions” idag (tur att man inte skriver kostdagbok under dessa dagarna). Det var en France dounut med massor av florsocker ovanpå, jag undrar om de verkligen äter dessa i Frankrike. Stället hette Cafe du Monde och ska vara världskänt. Det var turister från alla olika delar av världen och kön slingrade sig långt ut på gatan. Kul att ha testat det, men det blir ingen Benijnet (namnet på delikatessen) imorgon.

Idag gick vi hela Bourbon Street, det var skitigt, skön stämmning med mycket musik (vi hörde även svenska Agnes spelas på en bar), många olika standarder på hotell, resturanger och barer men det var skoj att ha varit där. Jag vet inte men jag tror att det ulitmata är att vara ett gäng på killar och komma hit och festa och köra hela grejen. Själv känner jag mig ganska så ensam med att vara blond skandinavisk tjej. På dagen är det absolut ingen fara men när kvällen kommer blir det lite olustigt.

Vi har varit på French Market som faktiskt var väldigt trevligt. Vi gick där i lugn och ro och tittade på alla saker (läs all skit) som såldes. Något som vi verkligen uppskattade var att ingen drog i en, eller ville att man skulle köpa något. Om man ville ha något var de trevliga att hjälpa till annars satt alla försäljare ner.

Till kvällen blev det ett väldigt trevligt litet matställe som serverade underbar fisk. Vi älskar verkligen deras mat, det är något som jag kommer att ta med mig i mina minnen härifrån. Stället hette Pierre Maspero’s, bra priser och ordentligt kryddat. Det tackar vi för!

Imorgon ska vi ut och kryssa på havet, men vi börjar dagen som vi gjorde idag: 40 min konditionspass. I det trevåniga hotellet, som vi bor i, har de inrett vinden. Där finns ett litet runt rum som från utsidan ser ut som ett torn där är fönster och fantatisk utsikt. Genialiskt smart har de gjort det till ett litet yoga/streching rum. Helt klart den bästa strechingplats som jag någonsin har haft!!

Mot Jamica, tack New Orleans för alla intryck!

Dagen startade med storm och regn. Sedan fick vi inte komma ut på den golfbana som var bestämt eftersom vi inte spelade med någon medlem… gick inte att ändra på, så det blev ingen golf. Istället kollade vi in LSU campus. De har ett gigantiskt football stadium, en riktig tiger, Mike the Tiger (skolans maskot).

Vi passade även på att åka in till Baton Rouge city eller vad man ska kalla det. Där hittade vi ett stort torn, tornet var Capital State Building. Efter ett tag fattade vi att man kunde gå in i det. Jag och Christoffer som båda två är höjd rädda så hade inte vi några tankar på att gå up i tornet. När vi kommer in blir vi mer eller mindre intryckta i en hiss upp till 27 våningen, då var vi inte stora kan jag säga!! Jag fick tillbaka samma känsla som jag hade på när vi åkte linbana i Kanada, fy fasen!!

En av mina vänner Madelene Sagström bor i Baton Rouge men är hemma på lov just nu. Hon tipsade om vår lunch, ett riktigt bra stället, Sammy’s!

Det som slog både mig och Christoffer är att nästan alla vägar ligger på broar, allt landskap är blött och det står vatten överallt därför finns det nog ingen möjlighet att bygga vägar på något bättre sätt. DEt är kul att bara se olika miljöer, byggnader och folk. Vi njuter av att vara här!

Imorgon blir det New Orleans för hela slanten!

Första natten i staten Louisiana spenderades på hotellet Best Western i Baton Rouge. Louisiana State University ligger bara någon mil norr om staden. Vi kom hit precis när det hade blivit mörkt så vi vet inte hur det egentligen ser ut här.

Bilresan gick bra, säger jag som satt bredvid, sov lite och åt lite clementiner och bestämde vilken kanal på radion. Det hade varit katastrof om jag tyckt det var jobbigt, hur jobbigt hade inte Christoffer haft de då? Det var inte så mycket trafik vilket underlättade. Vi såg säkert 15 poliser på de 8 timmar det tog att köra från Christoffers lägenhet i San Marcos till Baton Rouge! Man ser ofta många poliser jämfört med Sverige. Det verkade som om de hade koncentrerat sig på lastbilar den här dagen.

När vi har en timma kvar är vi båda riktigt hungriga. Vi ser då skylten som vi alla vet hur den ser ut. Okej, vi tar en cheeseburgare på McDriven för att sen komma till hotellet så snabbt som möjligt. Det tog en evighet tills vi fick de två stora salladerna som vi inte ens hade beställt? När jag hade sagt vad jag tyckte till personalen gick det desto snabbare, de två små stackarna som skulle kallas cheeseburgare kunde man knappast kalla mat. Men va fasen, aldrig, aldrig mer McDonalds!!

Vi vaknar av regn och blåst men det ska förhoppningsvis försvinna. Dags att kolla in Baton Rouge lite närmare!

Idag är man stolt Svensk. Skulle snabbt in på H&M för att kanske hitta någon klänning till de sydlgare graderna. När man kommer in spelar de Robyn på full volym. Dubbel svenskt! Fasen vad hon är bra! Jag hade gärna gått på en konsert med henne. Det var nästan så att jag fick lite rysningar!
Dagens fyspass innehöll lite löpning men en sorts av fartlek.

15 sek löpning – 15 sek snabb gång
30 sek löpning – 30 sek snabb gång
45 sek löpning – 45 sek snabb gång

Ja ni fattar hur det går till, upp till 3 min löpning! I början klarar man det galant men efter ett tag så e det inte så lätt längre. Men en bra övning som passar alla.

Go Sweden!