I onsdagskväll kl 20:00 träffades alla tennisspelare (vilket betyder, ett gäng killar från Brasilien) samt alla golfare. Vi skulle lära oss vad ledarskap är för något. Mycket mer än så visste vi inte. Alla var intresserade att höra vad killen hade att berätta. Killen/Mannen som kom och föreläste hette Marc Tribus. Marc hade varit i Afghanistan i 20 år för den amerikanska militären. Han hade varit ledare för en grupp som gjorde de farligaste jobben inom det militära. Så ni kan tänka hur mycket respekt vi skitungar hade för honom innan han ens hade börjat. Respekten blev inte mindre av att killen fortfarande var lika vältränad som han antagligen var i Afghanistan. Jag har aldrig varit så tagen av vad han sa (läs skrek) till oss under 2 timmar. Han ville förklara för oss hur viktigt det är att vi älskar och tror på varandra i laget, ett exempel han gav var att de amerikanska militärerna fightas inte för landet, visst de bär deras flagga, med de fightas för att det vill det allra bästa för laget (de andra soldaterna). Vi pratade även om vad som är viktigt att ha i ett lag. Lojalitet, om det inte finns i laget kommer vi sitta i ett rum med honom i timmar och rensa all skit som medlemmarna i laget går och bär på. En av golfkillarna ställde sig upp under föreläsningen och ville be om ursäkt till en annan spelar för att han snackat skit om honom. Wow tänkte jag, fy fasen vad starkt gjort och genom det kommer deras lag bli ännu tajtare än vad de var innan, det är exakt sådana saker som ett lag behöver. Positivtet, om inte laget är positivt kan vi lika bra skita i det. Om en spelare är energitjuv, säg till direkt. Ärlighet, om vi inte är ärliga mot oss själva och andra gör vi oss själva bara en otjänst och kommer antagligen aldrig att nå målet. Frågan är hur gärna vill vi nå målet, är vi beredda på att ge upp saker for att nå målet tillsammans som ett lag. Varje spelare ska vara ruggigt stolt över att sätta på sig Texas Tech piken varje gång vi ska tävla och att vara en del av laget.

Vid senaste tävlingen hände det en liten incident på rangen med ett annat lag, innan vi skulle gå ut. Vid det tillfället visste jag att mina team mates kommer inte lämna mig och jag kommer absolut inte lämna dem i sticket. Vi ”argumenterade” mot det andra laget som ett riktigt lag och vi kände så mycket för varandra. Det var häftigt att uppleva, vi har aldrig varit sa patriotiska, de vill säga inte för vårt land utan för vår skola och hur stolta vi är över att vara Texas Tech. Efter den händelsen ville vi slå dem (i tävlingen) ännu mer än vad vi ville innan. Nu har vi ungefär 9 dagar på oss att bygga upp ett riktigt starkt lag inför Conference och det ska vi klara. Alla tjejerna är på och vi kommer inte att lämna något åt slumpen. Den känslan vi hade på rangen, ska vi skapa utan att något illa behöver hända.

The only thing you can really conrol is your attitude – positive is contagious!!! Marc Tribus