Vid det här laget så är nog både ni och jag trötta på allt snack om visum hit och visum dit. Men jag vill ändå berätta slutet på processen. I veckan var jag i Stockholm för den slutliga intervjun på Amerikanska Ambassaden och därmed ett steg närmre till att få åka tillbaka till USA. Häng med!
Nöjd över mitt inköp av fika till tågresan. Tre steg längre fram har jag vält ut mitt efterlängtade kaffe…Nästa Stockholm, Stockholm nästa!! I mina tankar så är tågresor något ganska så mysigt och avstressande. Den här resan var inte alls så, jag mådde illa under 5 timmar och det blev inte bättre. Tågvärdinnan kom och berättade att funktionen som gör att tåget stabiliseras i kurvorna har gått sönder och det här är inget ni kommer att märka … Tyckte hon 😉
Försökte läsa den här intressanta boken under resan! Det är Pia Nilsson och Lynn Marriott som har skrivit den. Jag har läst den tidigare men det är aldrig fel att läsa om en bok.
Jag vet inte hur mycket olika bevisunderlag som jag har tagit fram för den här visumansökan, men det blev en rejäl bunta som skulle med till Stockholm – den var jag mycket rädd om. Viktigt att ha ordning på allt inför intervjun på Amerikanska Ambassaden. Min kära vän, vapenbärare och ”partner in crime” från gymnasietiden i Ljungbyhed, Therese Larsson, bor för närvarande i Stockholm. Perfekt att jag kunde jag bo hos henne. Tänkte passa på att gå lite på stan innan hon skulle sluta sitt jobb för dagen. Bara ett problem, jag har ju inte en aning om vad affärer och mysiga fik ligger i Stockholm. Jag har spenderat alldeles för lite tid där. När jag kom ut från Centralstationen visste jag inte om jag skulle gå till höger eller vänster. Det tokiga är att jag har bättre koll på gatorna i Las Vegas eller Orlando än vad jag har i vår fantastiskt fina huvudstad. Gick senare ned i tunnelbanan för att ta mig hem till Therese, jag frågar en äldre herre vilken linje som går till Solna. Han berättade, mycket snällt, att tunnelbanan inte går till Solna. Jag var på helt fel plats och skulle gå till Pendeltåget istället. Jag berättade att jag är från Falkenberg. Då skrattade han … Varför det?
Ni ska veta hur kallt det var ute den här dagen. Som erfaren visumsökare 😉 visste jag att det gäller att ha bra på sig eftersom alla får samma mötestid vilket innebär att alla kommer samtidigt och får ställa sig i kö – utomhus!! Underställ och raggsockar! Kom ganska snabbt in och intervjun gick bra. Nu är mitt visum äntligen klart – UNDERBART! Men oj vad jag svettades med mina raggsockar och underställ när vi senare under eftermiddagen var inne på NK!Så vackert det är i Stockholm, alla fina byggnader och broar över vattnet. Visst gjorde vädret sitt eftersom det var tipp topp, trots att det var iskallt i vinden.Tessan med sin pojkvän Jakob Glennemo, mycket duktig golfspelare, som hängde med oss på stan.
Hej då Stockholm! Jag skulle kunna tänka mig att bo där när jag är klar med golfen och vill satsa på en tillvaro i Sverige. Men just nu känns det väldigt långt bort!
Jag och Austin
Austin McMillan är som min äldre ”syster”, två månader äldre än mig och bor i Las Vegas. Hon är dottern i den fantastiska familj som jag får möjlighet att bo hos så ofta jag vill. Förra veckan small det till – hennes pojkvän Nick friade!! Ni tänker kanske, varför tar Elin upp detta?
Austins pojkvän Nick är fystränare till Celine Dion’s agent och den här veckan hade Celine Dion en konsert i Las Vegas. Nick och Austin var på konserten men hade också ett backstage-pass för att få möjlighet att träffa världsstjärnan. Austin är ett stort fan till Celine och tycke det skulle bli så himla skoj. Väl på plats efter konserten går Nick ned på knä mot Austin, framför Celine Dion, för att fria. Ni kan förstå vilket mediauppbåd det blev, det knäpptes 100-tals bilder som nu är med på Cosmopolitan och E News (se hela reportaget). Det har även florerat bilder på Austin och Nick vilka jag, vid tidigare tillfälle, har tagit med min telefon som nu ligger ute olika kändissajter. Ingen har frågat mig om lov .. Hmmm Upphovsrätt …
Celine Dion tyckte det var så roligt att få vara med om det här frieriet så hon passade på att bjuda in sig själv till bröllopet!!! Tänk om hon kommer!!!
Bloggen är tillbaka efter ganska långt vinteruppehåll!! Nu är jag tillbaka!
Passar på att träffa alla mina fina svenska vänner!
2017 är här och jag är redo för att ta mig an en ny säsong. Jag är hemma i Falkenberg för att söka nytt visum. Under 2016 hade jag ett 6 månaders visum och nu söker jag istället ett 5-årigt visum. Vilket innebär att jag inte behöver åka fram och tillbaka till Sverige utan kan stanna kvar i USA under hela tävlingssäsongen. Det kommer bli hur bra som helst. Att söka visum är en lång process med mycket pappersarbete. Allt tar sin tid och det är inget som man kan skynda på – bara att bita ihop och vänta. Så fort jag har visumet i min hand så kommer jag boka flyg, ta mig till Köpenhamn och flyga över Atlanten!! Just nu kryper det i hela kroppen och jag kan inte vänta tills jag får komma ut och träna på gräs. Jag känner mig nästan som de kossorna på Bregott reklamen när de ska få komma ut på grönbete för första gången efter vintern.
Har även passat på att testa de där omtalade semlorna också!Stort tack till Societen i Varberg! Jag var högsta ansvarig för glöggen under hela decembers julbord!Eftersom vi jobbade på Nyårsafton, när alla andra var snygga och uppiffade i svarta små klänningar, tänkte en av tjejerna att vi kör mask. Det dröjde inte med än 10 min sen började de klia och bli väldigt obekväma att jobba i. haha! Men det är ett gott minne!!
Under 2017 kommer jag att spela på Symetra Tour vilket är undertouren till LPGA. Det är samma tour som jag fick möjlighet att spela 5 gånger under förra året. För att beskriva det enkelt så skulle man kunna säga att förra året hade jag 20% status och fick därmed spela 5 av de 23 tävlingarna. I år har jag ungefär 60% status och kommer förhoppningsvis få spela mer än förra året. Det är helt omöjligt för mig att säga exakt när och hur många tävlingar jag kommer med på eftersom det är så mycket som påverkar. Men jag kommer hålla er uppdaterade.
Jag hoppas kunna åka över till USA någon gång i februari. Min plan är att även spela några av de minitour-tävlingar innan Symetra Tour tävlingarna. Det är främst två olika tourer, NWGA Tour (National Women’s Golf Association) och Cactus Tour. NWGA Tour håller till i Orlando och Cactus Tour spelas i Phoenix. Av dessa två städer föredrar jag Phoenix, här är torr luft, väldigt solsäkert, många bra golfbanor och det är en väldigt trevlig stad. Förstå mig rätt, självklart gillar jag Orlando också men om jag får välja så blir det Phoenix.
Precis som förra året kommer jag antagligen att spendera en hel del tid i Las Vegas. Här sitter jag tillsammans med några av mina nyfunna vänner!Tänk att Las Vegas skulle bli en av de platser i USA där jag känner mig mest som hemma. Förra året åkte jag dit eftersom jag hade bekanta där och chansade på att det skulle bli bra. Och tänk att det blev så lyckat! Jag kan knappt vänta tills jag få åka tillbaks!Här är jag på väg någonstans i USA under 2016, jag vet inte vart men brun var jag! Titta noga så ser ni klubborna som vanligt ligger i baksätet, enda stället de kan ligga på i bilen utan att man behöver ta ut drivern.
Precis som under 2016 så kommer jag inte att ha någon fast punkt där jag bor i lägenhet eller liknande. Det här har endast att göra med min ekonomiska situation. Det blir helt klart för dyrt för mig att ha en lägenhet för de få veckor som jag skulle ha tid att vara där. Istället kommer jag under tävlingsveckorna bo hos värdfamiljer som touren ordnar och under övrig tid hos mina vänner och egna kontakter. Att lösa boendet fixar jag alltid på något sätt. Däremot är det svårare att hitta en golfbana där jag har möjlighet att spela och träna utan att spendera hela matkassan 😉
Från och med idag kommer blogginläggen rulla in mer frekvent och är du intresserad av att följa mig såväl under träning som tävling samt vara med i min vardag – anmäl dig med din e-postadress (i högerkolumnen) så får du varje blogginlägg automatiskt.
Elin Arvidsson Golf 