Bilen har rullat vidare till Illinois och den stora staden Chicago. Jag älskar storstäder med alla fantastiska byggnader, folkvimlet och pulsen som finns där.

Jag är här för att möta upp min kompis Kim Kaufman. I december förra året ringde Kim och sa att hon har köpt biljetter till konsert med Coldplay och att hon ville bjuda med mig. Nu var helgen äntligen här. Innan lördagen var det träning som gällde.

Tisdag och onsdag spenderades på University of Illinois golfanläggning. Här gick Steve Stricker på college. Skolans herrlag har producerat en stor mängd tourspelare. Just nu tränar jag extra på rytmen i min sving, vilket är väldigt svårt. När jag tappar min rytm har jag svårt för att kontrollera klubbhuvudet vilket gör att jag förlorar min precision, speciellt med järnklubborna.

Under fredagen fick vi möjlighet att spela Conway Farm Golf Club. Förra året spelades BMW Championship här och vinnaren var då Jason Day. Vet inte om det beror på mitt ljusa hår men ofta får jag frågan om jag kommer från Sverige. Plötsligt kommer en medlem fram till mig och frågar om ”ni” med likhetstecken Ni=svenskar – hade en stor vinst förra veckan? Självklart! sa jag. Då berättade han att Mr Stenson under BMW tävlingen förra året slog sönder ett av skåpen i herrarnas omklädningsrum 😉

Lördagen kom och så gjorde även de grå molnen… Regnet öste ned. Av en slump hamnade vi på en restaurang som heter Potbelly. Det var inte riktigt så här vi hade tänkt oss kvällen. Jag gick fram till killen i kassan och frågade om han inte hade två stycken sopsäckar som vi kunde få. Han tittar på mig som om jag var från planeten Mars -Vad ska du ha den till, frågade han? Jag berättade att jag skulle göra en poncho av sopsäckarna. Eftersom jag tagit på mig min fina Rabens Saloner sidenklänning, kvällen till ära, var det prio på att hitta något att skydda klänningen med.

Regnet upphörde. Chris Martin och pojkarna i Coldplay var grymma. Alla 80 000 i publiken var i extas. Killen på 120 kg från Minnesota sjöng, hoppande och dansade, killen i paret framför oss gick ner på knä under låten ”Fix You” för att fria till sin flickvän. Det var en magisk kväll.

Samtidigt som allt detta händer öppnar sig himlen, regnet öser ner och Chris skriker ut ”what the f#€k is going on?” Jag gråter av glädje och tycker allt är bäst. Sicken känsla!!

Dagen efter konserten körde jag Kim till Chicagos flygplats. Hon är på väg till London och ska spela British Open. Själv hoppar jag in i min bil och kör med ett stort leende till Kansas City för att spela min 5:e Symetra Tour tävling.

Vilken vecka!!